Tre måsten vid lyckad visuell kommunikation

Om du ska förmå mig att ta till mig ditt budskap genom ett visuellt medel räcker det inte med att du ger mig en presentation och sedan önskar mig lycka till. Du måste kunna behärska konsten att leda min uppmärksamhet dit du vill, du måste slåss om den. Detta är vad effektiv datavisualisering bygger på.

Du som kan påverka min uppmärksamhet har makt över vilken information som når mig. Den informationen måste vara hel, sann och relevant. Ditt budskap måste presenteras enkelt, klart och tydligt.

Jag har på nära håll upplevt hur en del beslutsfattare finner det svårt att förstå sina egna organisationers operativa eller finansiella rapporter som i många fall inkluderar otaliga sidor med många siffror, tabeller och grafer, men när samma beslutsfattare sitter hemma i kvällssoffan och läser igenom en artikel i, säg, Dagens Industri eller Financial Times får de på bara några få minuter en hel del insikter och kunskap om någon annan organisation än den egna. Jag hyser inga tvivel om att anledningen till detta är att innehållet och kvaliteten på den rapport de får på arbetsbordet skiljer sig från den tidningsartikel de läser hemma.

Varför är det så? Jag tror dessa tre saker saknas:

För det första: den analytiska förmågan.

I dagens informationssamhälle överväldigas vi alltmer av data. Vi lagrar mycket data på avlägsna servrar och den enorma datamängden, i kombination med den hastighet som den kommer mot oss, gör att vi ibland känner oss maktlösa eller villrådiga inför uppgiften att översätta data till insikt. Själva mängden data och hastigheten med vilken den växer är i sig inte problemet, det signalerar tvärtom en potential som kan och bör utnyttjas. Vi måste dock förstå hur vi kan dra nytta av allt data runtomkring oss. Vi tror att investeringar i teknologier och affärslösningar kan lösa problemet men det spelar ingen roll hur sofistikerade, moderna eller avancerade verktygen är. Om vi inte är utrustade med analytisk förmåga når vi inte fram.

I min roll som konsult har jag arbetat på företag där man har spenderat stora summor på ultramoderna IT- & affärslösningar men ännu mer teknologi är oftast inte svaret, har det visat sig. För att bättre förstå vad som händer runtomkring oss, och för att bättre kunna sia om vad som kommer att hända i framtiden och därmed förbereda oss för eventualiteter, är vi beroende av information. Vi gör dessa stora investeringar i dyra affärslösningar och mjukvaror i hopp om att dessa verktyg per automatik ska leverera den information vi efterfrågar, men det vi ofta förbiser är att det är människor som kan tyda data och översätta dem till information. Vi har lagt mycket fokus på teknologier men har till stora delar glömt bort att det är människan som med sin förmåga och kunskap kan förstå siffror på ett korrekt och granskande sätt och omvandla abstrakt data till insikt. Nya teknologier kan absolut hjälpa till att utvidga vårt tänkande, ja, men de kan inte ersätta det. Vi måste satsa mer på våra medarbetare.

För det andra: förståelse för siffror.

I skolan lär vi oss läs-och skrivkunnighet, att uttrycka oss med ordens språk. Vi lär oss grammatik och syntax och hur vi kan bilda meningar med ord, vi lär oss artikulationssätt. Men siffror och tal har också sitt eget språk, ett språk vi inte blir tränade i att kommunicera med. Räknefärdighet i dagens skola handlar om summor och genomsnitt, statistik, matematiska formler och annat men den bör även innehålla en förståelse för siffror, en kritisk och skeptisk granskning av dem.

Jag kan ropa ”101” men det talet har ingen inneboende laddning, det har ingen mening, väcker inga känslor. Är 101 bra eller dåligt? Hur bra eller hur dåligt? Är det högt eller lågt? Jämfört med vad? Men om jag säger att Oslo har 101 tunnelbanestationer i bruk, Stockholm 100, Helsingfors 25 och Köpenhamn 22, då får 101 plötsligt en betydelse, en laddning. Oslo har inte bara fler tunnelbanestationer än Stockholm, staden har mer än dubbelt så många fler t-banestationer än Helsingfors och Köpenhamn tillsammans, trots att de tre städerna har ungefär lika många invånare. Varför är det så? Nu har vi fått en fråga att svara på, en fråga vi inte hade tidigare.

För det tredje: visualiseringskunskap.

Vi saknar i många fall grafisk läskunnighet, dvs att på ett effektivt sätt kunna skapa tabeller, grafer, diagram och kartor som informerar och upplyser, och i de fall där vi är mottagare av dessa visualiseringsverktyg, att själva kunna tyda och förstå dem. Det finns många historier som bor inuti våra data, och de kan berättas med hjälp av siffrornas språk. Dessa historier måste alltid vara sanna, berätta hela historien och presenteras i rätt sammanhang. De måste informera och upplysa, vara riktade mot rätt publik och berättas på ett klart och enkelt sätt. Det måste finnas ett uppenbart och självklart flöde mellan de olika visualiseringsverktygen: ska jag använda en tabell, graf, text eller karta, och i så fall, vilken tabell, graf, text eller karta?

Vi kan använda ordbehandlingsprogram som Microsoft Word som verktyg för att skriva texter, men det är vi – människor – som skriver texterna. Microsoft Word är endast ett verktyg, ett hjälpmedel. Vi bestämmer innehållen i texterna, inte Microsoft Word, men programmet förenklar arbetet åt oss. Och det är likadant med dataanalys: det är vi människor som ska dra slutsatserna, det är vi som sedan ska förmedla analyserna. Verktyg som Excel, QlikView, Power BI och andra gör inte detta arbete åt oss, de effektiviserar arbetet åt oss. Vi behöver vara utrustade med visuell presentationsfärdighet för att kunna kommunicera vidare ett budskap. Vi är oftast omedvetna om hur vi kan använda olika visualiseringsverktyg för att ta fram analyser med siffror, och när mönster, trender och avvikelser har uppenbarat sig finns det ett budskap att vidarebefordra, en historia att berätta. För att vidga vår uppfattning, vårt vetande och vår kunskap måste vi utbilda oss i visualiseringsprinciper. Att lära oss hur mjukvarorna fungerar är bara ett steg, principerna är mycket viktigare.

Allt data är inte användbart data, det mesta är bara brus. En analytisk förmåga ihop med en djupare förståelse för siffror separerar det som verkligen är betydelsefullt från allt brus och oljud i datamängden för att på så sätt nå en insikt som sedan, genom bra tillämpning av visuell presentationsteknik, berättar rätt historia till rätt publik. Datavisualisering är i grund och botten en visuell skildring för att möjliggöra utforskning, upptäckt, analys och kommunikation av data. Genom datavisualisering kan vi se igenom stora datamängder för att hitta trender och tendenser, mönster och avvikelser.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *