Sista säsongen en besikelse

I två långa år fick jag vänta på sista säsongen av Games of Thrones. Sju kungariken i Westeros i ständig kamp om tronen.

Jag hade följt serien och dess huvudpersoner slaviskt. Game of Thrones är ett fascinerance fantasidrama som bygger på George R.R. Martins bokserie A Song of Ice and Fire.

Åh, vad stackars Stark-familjen fick kämpa i motvind i så många år. Antingen avrättades de en efter en eller så dog dem tappert i krig. Eländet för dem ville aldrig ta slut.

HBOs påkostade TV-serie blev som en drog för mig och miljontals andra. Produktionen var prickfri: berättelsen var engangerande, man rycktes med. Musiken och ljudeffekterna var magiska, liksom landskapen. Det verkade som om varje skådespelare var född till just sin roll i serien.

George R.R. Martin böcker räckte till och med säsong sex, seriens skapare höll sig för mesta sann till originalberättelsen. Till säsong sju och åtta satte man ihop ett team av sju manusförfattare som tillsammans med självaste Martin skrev de resterande två säsongerna. Sjunde säsongen höll måttet, de sex första säsongerna hade satt en väldigt hög ribba. Det dröjde nästa två år från sjunde säsongens sista avsnitt till åttonde säsongens första.

Och jag väntade.

Sista säsongen blev en besvikelse, ett praktfiasko. “Var det allt?”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *