Preattentiva attribut

Vi har alla erfarenhet av litteratur, musik och konst som berört oss och berikat våra liv medan annan litteratur, musik och konst har fått oss att känna oss likgiltiga eller uttråkade. Jag tror dessutom att de flesta av oss någon gång har hamnat i ett rum där en visuell genomgång i exempelvis PowerPoint-format har fått oss att gäspa. Det finns många presentationer som misslyckas med primära syftet att få oss att vara engagerade. Jag har pratat om vikten av sammanhang, att man ska vara ha en väldefinierad fråga och vara ytterst medveten om vem visualiseringen är ämnad för. Know your audience! En presentation till en närmaste chef skiljer sig från en rapport till externa intressenter men nu ska vi prata om hur vi kan skapa fängslande visualiseringar som leder till diskussioner och aha-upplevelser.

Vi är visuella varelser

Luktsinnet är välutvecklat hos många djurarter, till exempel hundar, medan andra har avancerat hörselsinne, till exempel fladdermöss. Vi människor är utan tvekan visuella varelser, den största delen av överförd information till våra hjärnor är alltså visuell information. Vi ser med våra hjärnor.

Minnesprocessen

All information som når våra hjärnor kodas in, lagras och vid behov plockas fram med hjälp av minnet. Att förstå hur minnet fungerar är centralt för hur vi kan skapa bättre visualiseringar. Ny information fastnar inte omedelbart i minnet, lagringen av information i minnet är en komplicerad process som består av tre delstationer: information hamnar först i det sensoriska registret, hjärnan hanterar den snabbt och per automatik, detta tar upp till en sekund. Mängden inkommen information kan vara stor, det sensoriska registret filtrerar bort och slänger lejonparten och skickar resten vidare till korttidsminnet (KTM, även kallat arbetsminnet). Denna process kallas preattentive processing, dvs hantering och bearbetning av det som drar uppmärksamhet till sig utan att vi lägger märke till det. Preattentive attributes är sådana attribut vi automatiskt känner igen, exempelvis färgens tons, ljushet eller intensitet, en linjes längd, tjocklek eller riktning, en punkts position. Om en graf består av gråa staplar kan jag få en specifik stapel att sticka ut genom att markera den i röd färg. När vi skapar visualiseringar bör vi fokusera mer på det sensoriska registret genom att använda preattentive attributes, de gör det lättare för publiken att förstå visualiseringen.

Försök att hitta åttorna i bilden nedan.

Blir det inte lättare om jag markerar dem i rött åt dig?

Korttidsminnet har förmågan att både hantera och minnas information samtidigt men har å andra sidan begränsad kapacitet. Information stannar kvar där i upp till en halvminut om vi inte repeterar så det bästa sättet att hålla kvar information i KTM är att repetera den, oftast genom att dela in informationen i flera mindre block. Detta kallas attentive processing därför att det krävs av oss att medvetet lägga märke till och aktivt minnas något. Detta händer till exempel när jag försöker lägga numret till mitt nya bankkort i minnet: jag kommer inte att kunna minnas numret om jag inte gör ett medvetet försök att minnas det.

Om man behöver bevara informationen över en längre tidsperiod slussas den då vidare till långtidsminnet (LTM) som skapar associationer mellan olika företeelser och register för att långtidslagra informationen. LTM har en gigantisk kapacitet, ju fler associationer och register som skapas desto mer effektiv blir hanteringen i LTM.

Ta hjälp av preattentiva attribut

När vi visualiserar är målet alltså att fokusera på det sensoriska registret där vi med hjälp av preattentive attributes får publiken att ta in och bearbeta information. Våra hjärnor är programmerade för att hitta och identifiera olikheter i vår miljö. I bilden nedan har jag lagt in några preattentiva attribut som vi har stor nytta av vid datavisualisering. För varje attribut hittar ögat snabbt det som avviker från mängden utan att vi aktivt söker det.

Vi kan som sagt utnyttja dessa attribut för att skapa bättre visualiseringar. Vi brukar associera en lång linje med en representation av ett större numeriskt värde än en kort linje och detta är en idé som stapelgraferna är byggda kring. Vi förstår till exempel att fler män utövar fotboll än innebandy i grafen nedan.

Jag kan vidare använda en mer intensiv grå färg för att markera individuella idrotter. Observera att endast en liten justering i färgintensitet kan skapa helt olika grupper av dataserier, mer är så behövs inte. Jag behöver alltså inte nödvändigtvis använda mig av färgton som attribut. I grafen nedan ser jag omedelbart de mer intensiva gråa staplarna samt den längsta stapeln eftersom den är så mycket längre än de andra.

Färgton som attribut är ett kraftfullt verktyg när man vill skapa undergrupper och hierarki. Nedan är individuella idrotter markerade i orange färg, men motorsport har en mer intensiv färg än de övriga för att förstärka tillhörigheten till kategorin individuella idrotter.

Träddiagrammet nedan visar ett exempel på hur vi kan tillämpa storleksattributet i datavisualisering. Ju större arean är för varje block desto högre numeriskt värde har den dataserien.

Nu till ett annat exempel. I grafen nedan har jag kombinerat två attribut: riktning & färgton, kombinationen gör att det är enkelt att se vilka dataserier som minskat från 2014 till 2018.

Grafen ovan visar valresultaten till Sveriges riksdag 2014 och 2018. Jag lämnade medvetet bort partinamn och rubrik därför att jag ville betona vikten av riktning. I grafen nedan har jag tagit samma dataserier men här vill jag visa på rörelse. Det är svårt att visualisera rörelse utan animation men här kan vi göra ett försök med hjälp av pilar. Rörelsens riktning förstärks ännu mer eftersom jag inkluderat dataetiketter.

Om mitt syfte är att visa Moderaternas resultat i riksdagsvalet 2006, vilket av de två alternativen nedan tycker du är bättre? Genom en markering med en cirkel kan jag få den aktuella datapunkten att sticka ut, som i den högra grafen.

Slutenhet är ett attribut som jag tycker borde användas oftare i visualiseringar för att dra uppmärksamhet till signaler.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *