Inkomstgapet mellan könen

Det är Alla Hjärtans Dag och jag tänkte fira Valentin genom att ta en titt på gapet i medianinkomst mellan kvinnor och män.

Jag laddade ned en tabell från SCBs hemsida och när jag gjorde om tabellen till grafen nedan (graftypen heter dot-plot på engelska förresten) blev jag inte fullt överraskad, men ändå. Jag visste att det fanns skillnader i inkomst mellan könen men trodde att de skulle vara mindre. Jag visste sedan tidigare att inkomst inte är samma sak som lön: lönen kan vara 40 000 kronor per månad men om man arbetar halvtid är inkomsten 20 000. Vidare misstänkte jag att det förmodligen finns fler kvinnor än i de allra minst avlönade jobben.


Jag rangordnade länen efter högst total medianinkomst per län. Stockholms län hamnade högst upp – föga förvånande – och Gotlands län längst ned. Medianvärdet för Sverige är den streckade, röda linjen. Nu vet jag med säkerhet att det finns ett i mitt tycket stort gap i alla län. Är det så det ser ut i det många kallar för Världens Jämlikaste Land? Och vad tjänar kvinnorna i förhållande till männen?

I punktgrafen nedan visualiserar jag kvinnors medianinkomst i förhållande till mäns inkomst. Eftersom jag jämför kvinnors medianinkomst i förhållande till männen indexerar jag männens medianinkomst i varhje län till 100%. Länet med störst gap – Halland – hamnar högst upp. Intressant för mig är de tre län där gapet är allra minst: Stockholm – länet med högst medianinkomst – samt Gotland och Jämtland – två län i botten av inkomstligan. Kvinnans medianinkomst är 13-20% lägre än mannens, beroende på var de bor.



Om en halländsk kvinnas inkomst är 79,9% av en man i samma län, hur många kronor per år är gapet då? Svaret ser vi i nästa graf. Halland toppar återigen den pinsamma listan. Gapet är relativt sett mindre i Gotland och Jämtland, men de är ju två län med låga medianinkomster för både män och kvinnor.

Jag har en rapport framför mig. Den är resultatet av en forskning gjord av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Enligt den deltar i Sverige idag nästan lika många män och kvinnor i arbetskraften. Alltså: inte lika många, nästan lika många.

Fram till första barnets födelse tjänar kvinnor och män ungefär lika mycket, är chefer i lika stor utsträckning och är sjukskrivna ungefär lika mycket, men därefter sjunker kvinnornas anknytning till arbetsmarknanden. En anledning är föräldraledighet och vård av barn. Kvinnorna tappar ännu mer om föräldraledigheten blir längre genom födseln av andra barn. I familjer där man delar på föräldraledigheten mer lika har kvinnor bättre löneutveckling.

Kvinnors chanser att bli chefer avstannar i 30-års åldern. Att bilda familj står för 75% av inkomstskillnaderna hos par i 40-års åldern. 15 år efter första barnets födsel ökar skillnaden i lön med kring 10% och i inkomst med 32%.

Mammor vabbar mer än pappor, vilket till viss del beror på att man tror sig tappa mindre i inkomst om mamman stannar hemma även om kvinnan tjänar mer än mannen. Välavlönade kvinnor tappar mer än andra kvinnor.

En annan anledning är att fler kvinnor än män är överkvalificerade för sina jobb, vilket leder till lägre inkomst för gruppen. Vidare är kvinnor mer sjukskrivna än män – ett mönster som funnits sedan 1980-talet – vilket beror på det större familjeansvar kvinnor känner. Dessutom tjänar kvinnor mindre på att byta jobb.

Jag understryker att jag inte är expert inom området men dagen till ära ville jag göra en enkel visualisering inom kategorin jämförelser som visade på inkomstskillnaderna mellan könen.

IFAUs rapport kan du hitta här.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *